Lets make a statement


Idag fick jag en fråga om jag verkligen hade fattat att jag skulle flytta. Eh ja, det är jag väldigt väl medveten om att jag ska. Svårt att inte vara när man ska försöka få ihop allt. Det är ju jättejobbigt att flytta (och dyrt). Funderar över hur det gick förra gången men då hade jag ju ingen häst som skulle flytta någonstans oxå. Tror dock att jag har koll på det mesta nu. Jag behöver skaffa mig en hovis där uppe i den stora staden. Min gamla var dryg när jag frågade honom = honom frågar vi inte igen. Lite knepigt men det ska nog gå bra. Sessan är ju nyskodd när hon flyttar.
Fördelen med detta pysslande är att jag mer eller mindre har blivit av med en av mina märkliga rädslor. Nämligen att vara rädd för att ringa främande människor. Det fungerar liksom inte just nu. Det känns bra, nästan så att jag är lite stolt över mig själv :)

BESVIKELSER


Borde ta tag i mig själv och göra något nyttigt men jag orkar inte. Vet att jag kommer att få råpanik och stressa som en galning innan jag går hem. Just nu känns det dock ganska avlägset och jag sitter bara och tittar ut över motala ström.
Rättegång idag. Del 2 och där med den sista. Jag insåg något när jag satt där. Ibland har jag svårt att förlåta. Även om jag inte ruvar på hämnd så finns det vissa saker och personer som jag har svårt att förlåta. Mina förlorade saker har jag förlåtit. Tid har den effekten på mig. Man kan inte vara arg i en evighet. Undrar bara hur i hela fridens namn det kunde gå så här långt. Jag insåg vad anledningen är till att jag flyttar hem. Jag är trött på dessa ständiga besvikelser. Oavett om det gäller vänner man verkligen gillat, personer man älskat eller fiskpinnar som inte längre tycker om en så blir man liksom alldeles tunn inuti när man inser att relationerna man haft inte varit värda något. Det är nog eg inte så stort som jag känner det. Mitt problem här nere har varit att jag har varit lite för beroende av att ha kompisar och där med blivit mer besviken än vad jag kanske borde ha blivit.

3,5 veckor kvar nu. Inte för att jag tror att jag kommer att sväva på några molntussar efteråt. Jag hoppas bara på lite färre besvikelser.

Since beauty lies in the eyes of the beholder



Jag är ingen samlare. Kanske kan bli någon gång i framtiden men är det då definitivt inte nu. Andra måste plocka bort en massa saker när de ska fotografera och visa sin lägenhet, jag var tvungen att låna lite prylar av mamma för att fylla ut. Nu hoppas vi bara på att det finns någon som tror sig kunna trivas lika bra i min lilla lägenhet som jag har gjort.

Plötsligt händer det!

...jag har bestämt mig. Det blev mäklare nr 3. Behövde inte ens plocka fram den där hatten det var liksom så självklart. Det var lite som i en sådan där film när någon stackars ensam tjej eller kille plötsligt möter personen i sina drömmar och hela världen börjar skimmra. Nu får ni inte missförstå mig och tro att jag gått och kärat ner mig i min mäklare, absolut inte!. Jag har bara varit lite oroad över det här med att hitta den "rätta" mäklaren så nu när jag har gjort det så skimmrar min värld lite, av ren lättnad.

Nu kan jag ju ist börja oroa mig för fotograferingen och visningen. För varför skulle man slappna av om man ändå kan gå runt och oroa sig lite? Fast eg så spelar det ju ingen roll om fotografen tycker att min lägenhet är ful (det är ju antagligen inte denne som kommer att köpa lägenheten ändå) och om en spekulant inte gillar mina möbler så kan jag ju tala om att dessa hade jag ju faktiskt tänkt att ta med mig :)
Känns lite märkligt det där med att sträva efter perfektion i en lägenhet som man ändå ska lämna snart...

I hope you blow away


You say we're fatally flawed
Well I'm easily bored, is that ok?
Write me off your list
Make this the last kiss, I'll walk away
Why don't we talk about it?
I'm only here don't shout it
Given time we'll forget
Let's pretend we never met


We bring the stars out

Det råder fullkomligt kaos i mitt lilla huvud just nu. Mäklare, spis, målning, tapeter, blommor, telefonabonnemang och sist men inte minst en sjuk liten häst. Korvstoppning! Såklart att jag förstod att det skulle bli mkt som måste göras nu när jag ska flytta hem igen men sanningen är nog den att jag gått och blivit lite utbränd så jag orkar inte riktigt med när saker anfaller i flock. Min förmåga att fokusera på fler saker än en är nästintill obefintlig. Tunnelseende? "Mina" lägenheter är ett bra exempel på detta. Jag får inte till den målning som måste fixas i min gamla lägenhet samtidigt som jag ska få till tapeterna i min nya. Kanske är jag eg en kille?

När det kommer till min gamla lägenhet så ska ju den säljas. Har man ingen lust att göra det själv och ha en massa människor hemma hos en som klagar på hur man renoverat osv så måste man ringa en mäklare. Jag har hitintills i mitt liv köpt två lägenheter men aldrig behövt sälja någon. Så hur gör man nu eg? Jag vet att jag inte gillade mäklaren till den första lägenheten som jag köpte och skulle antagligen inte köpa någon lägenhet av honom igen. Mäklare nr 2 som sålde min nuvarande lägenhet var jättetrevlig. Tänkte därför att jag ringer två mäklare. Så kan jag jämföra och känna efter vilken som känns bäst. Nu blev det ju ändå inte riktigt som jag hade tänkt mig... Mäklarna var fruktansvärt olika. Nr 1 kan nog lättast liknas vid en Golden retriever. Snäll och trygg. Nr 2 var mer en Jack russel. Liten och ettrig. Den ena tyckte att jag skulle bättra på målningen på min spaljé och mina vardagsrumslister innan en försäljning. Den andra tyckte att jag skulle ha fler blommor i förnsterna och kanske en fruktskål i köket. Förvirringen är total = jag tror att jag ringer mäklare nr 3. Hur ska man veta vilken mäklare man ska välja? Jag tänker att man ska välja en mäklare som man själv skulle köpa en lägenhet av men om man ser tillbaka på mina egna lägenhetsköp så får ju även "sliskiga" mäklare sälja lägenheter. Antagligen kommer mäklare nr 3 bara göra mig ännu mer förvirrad och det hela slutar nog med att jag skriver deras namn på varsin papperslapp, lägger i en hatt och tar den vars namn kommer upp på första lappen!

Så var det det där med telefonabonnemang. Kan ju kännas som en onödig sak att hålla på med när man redan har huvudet fullt med annat. Nu råkar det bara vara så att mitt 3abonnemang inte fungerar riktigt som det ska där uppe i den stora staden. Jo jag förstår att det låter som ett dåligt skämt alt en dålig undanflykt för att få skaffa sig en ny telefon. Tyvärr är det dock så att 3 fungerar bättre här nere i Nkpg än vad det gör i Sthlm. Hemma hos min mamma kan jag endast prata i telefonen om jag är på övervåningen eller på glasverandan. Hos min mommo & moffa i Hässelby pryder "endast nödsamtal" skärmen. Så fint så men fruktansvärt ohållbart. Behöver fixas innan jag flyttar. Just nu lutar det åt Telia. Det vet jag att jag var väldigt nöjd med. Med Telenor kan man inte prata i mammas källare (hur ofta man nu behöver göra det) och med Tele2 så var det lite si och så med täckningen ute vid mitt nygamla stall. Låter ju faktiskt lite som om att jag redan har rett ut den här frågan...

Persikan är ju som sagt trasig stackarn. På förra återbesöket så hade hon dock blivit av med all hälta i bakvagnen :) Som för att kompensera hade hon dock dragit på sig en hovledsinflammation. Två steg fram, ett steg tillbaka... Camilla (equiterapeften/kiropraktorn) tyckte dock att hon kändes mycket finare och mer avslappnad i hela kroppen. De är dock lite bekymrade över hennes märklige huvudrörelser och misstänker Headshaking syndrome. Jahapp ,tänkte jag, hur ska det här gå? Å nej, jag känner mig absolut inte som en elak matte som har gått runt och skällt på min lilla häst i snart ett halvår för att hon är så "dum" med sitt huvud. Måste helt ärligt säga att jag inte hade en aning om att det fanns ett sådant syndrom innan. Efter att ha googlat frenetiskt i snart två veckor och stirrat mig blind på youtubeklipp på huvudskakande hästar så har jag fått alla möjliga och märkliga förklaringar på vad det är. Lite förenklat så får min häst migränliknande känslor i näsan i tid och otid (varför vara som alla andra liksom?). Bästa förklaringen har jag hittat på den här bloggen. Förstår inte riktigt allt dock. Menar man att hästen fortfarande har ont i mulen med det där nätet men att de inte slår för att nätet kliar tillbaka? På min häst verkar det som om att den här nerven blir retad av rörelser som kängurun gör. Hon slår tex mer med huvudet när Olof (veterinären) har böjt hennes framben. Ja ja, vi får väl helt enkelt se vad herr veterinär har att säga på torsdag.
Lite gott har det här spektaklet iaf fört med sig. Jag har blivit en sån där seriös en som strechar och masserar min häst. Har numera arnikalinimen på alla stallkläder, klockan, under naglarna, i skärsåret på pekfingret och i ögonen. Varken snyggt eller spec. fräscht men oj vad duktig jag känner mig :)

All by myself

Jag har insett att jag nog kommer att få fira min födelsedag på egen hand. Det är nog inte så många som vill fira med ett förkylt litet monster. Om det inte vara för att rösten börjat svika mig (låter lite som grötig danska) hade jag nog kunnat mörka förkylningen och tvingat folk till att umgås med mig. Som jag låter nu tror jag att de helst vill att jag stannar hemma :P Fast det känns inte så eländigt som det låter. Det är ju inte första gången i världshistorien som någon är sjuk på sin födelsedag. Jag skulle ändå inte ha fått några paket på lördag. Fick min födelsedagspresent (min underbara skinnjacka) redan i juli. Men nu råkar det ju vara så att jag har världens underbaraste chef så i morse låg det ett paket på mitt skrivbord... jag fick två flaskor vin och hur mkt choklad som helst. Så det går nog ingen nöd på mig om jag nu måste fira min födelsedag själv :)

Ja, eller jag menar nog nej... tror jag.

Val, val, val. Att man hela tiden måste välja. Inte helt sällan skulle jag både vilja äta upp kakan och ha kvar den. Just det här med kakan kommer säkert vara löst om ett par 100 år eller så å med lite tur har man även uppfunnit en tidsmaskin så att man kan ta tillbaka saker man valt om de liksom inte blev som man hade velat. Tyvärr har jag ingen tidmaskin utan måste välja med omsorg och slutligen stå till svars för det jag faktiskt har valt. Det är ju sällan det finns något val som är perfekt och när man ska välja mellan två alternativ där inget av dem är perfekt hur ska man veta vad man ska välja då? Pest eller kolera, fast på ett annat sätt.

Förkyld, gnällig och trött

Framförallt trött och fullständigt övertygad om att mitt jobb och min häst försöker ha ihjäl mig. Det kan helt enkelt inte finnas någon annan förklaring...

På mitt jobb så tror de att jag är en superwoman. Sjukt härligt om så var fallet. Då skulle jag rädda hela världen på en och samma gång. Nu är jag ju tyvärr igen superwoman. Jag är väldens bästa Kicki men det räcker liksom inte alltid. Just nu räcker det inte alls. Fruktansvärt frustrerande! Verkar dessutom som att jag håller på att bli lite korkad på kuppen. Finns det ingen pausknapp man kan trycka på?

Kängurun har varit hos farbror doktorn nu. Det gick ju så där (lite beroende på hur man ser på det hela förståss). Halt på alla 4 och stel i hela kroppen. Totalt stack den elaka farbrorn (enl Persikan) 20 sprutor i min lilla bebis. Så nu är hon väl självförsörjande på kortison för all framtid :P Jag försöker innerligt att se det här som början på något bra. Min häst ska ju tydligen bli lugnare och mer harmonisk när hon slutar ha ont. Persikan har inte läst den boken heller. Nu får ni ursäkta min lätt skeptiska ton (skyller på förkylningen) men ni är alla hjärtligt välkomna att komma ut och hälsa på mitt lilla monster. Hon går på Metacam (smärtstillande) sedan 4 dagar tillbaka. Under den tiden har hon börjat väva och försöker med jämna mellanrum att sparka ut boxdörren. Nej, detta beror inte bara på att hon är understimulerad. Hon startade nämligen sin "jag kan inte längre stå i box"-kampanj redan kvällen innan besöket hos farbror doktorn och då reds hon som vanligt. Konstaterande = Detta beteende är inte smärtrelaterat.
Hjääääälp! Jag orkar inte med min häst just nu. Någon som vill ha?

Me, Myself and my Car

Röda faran är i farten igen (!). För en liten vecka sedan slutade centrallåset att fungera. Eller ja, iaf delvis. Hö. bakdörr ville över huvudtaget inte låsa upp sig. Vä. bakdörr samt passagerardörren fram vägrade att låsa sig om man inte tyckte ner "pluppen" men låstes upp precis som vanligt. Undrar eg hur lång tid min bil har stått halvt olåst innan jag upptäckte att saker och ting inte riktigt fungerade som de skulle? Jaja ingen annan har ju heller märkt det! Igårkväll fick jag till mitt förtret gå ut till min bil en extra gång bara för att trycka ner en "plupp" som jag hade glömt :P När jag kom till jobbet i morse glömde jag att trycka ner "plupparna" medans jag satt i bilen så när jag satte nyckeln i låset tänkte jag att: stön, nu måste jag ju gå runt bilen för att trycka ner "plupparna" men då var det lite som i trisstreklamen "plötsligt händer det" för när jag vred om nyckeln så fungerade hux-flux mitt centrallås igen. Min lilla bil måste alltså haft någon form av förkylning på centrallåset och nu är den frisk och mitt centrallås fungerar igen :)

Min bil må vara lite annorlunda mot andra bilar men det är MIN BÄSTA BIL! ♥

Te amo

Första, andra, tredje... Såld!

Någon gång (förr eller senare) så kommer jag att sälja min lägenhet. Det gör man om man bor i en tvåa, tre trappor upp utan hiss. Oavsett om det är för att man byter stad, blir fler eller blir gammal och inte orkar klättra upp för trapporna längre. När man tittar på lägenheter på Hemnet så har det slagit mig att de oftast lyckas framställa även de minsta lägenheterna i Sthlm som mycket ljusare än lägenheterna i Norrköping. Om det beror på att alla lägenheter i Sthlm är vita eller att mäklarna/fotogaferna i Norrköping inte kan knepet låter jag vara osagt. En stor skillnad är det dock. Vem vill bo i en grotta? (Tydligen jag eftersom jag köpte min lägenhet de mörka bilderna till trots)

Under vår Gotladsresa satt mamma och jag och kollade lite på hus som var till salu. Efter det kan vi bara konstatera att man ska välja sin mäklare noga. Vissa bilder gör sig helt enkelt inte oavsett ljus....

Det är ju jättebra att de har bytt till en ny toalettsits men de skulle kanske ha funderat över
att tvätta ur handfatet, skölja ur toalettborsten och tömma papperskorgen först...


Den här var ändå snäppet bättre... där ligger ju toalettsitsen som de precis bytt ut! :P

Då da?

Mamma och jag var på Gotland i ett par dagar. Det spårade såklart litegrann... Mamma var besatt av lammskinn. 2 skinn, 1par vantar och 1 par tofflor senare så tyckte jag att det fick räcka. Som tur var så var det jag som körde andra dagen och kunde säga ifrån. Man kan liksom inte svänga in varje gång man ser en skylt som det står lammskinn på. Då kommer man inte att få se något annat att Gotland än gamla fårlador för det kryllar av dessa skyltar. Det är max 1km mellan dem och där emellan så hittar man 14st skyltar som det står prylbod på. En prylbod är ett garage eller en lada fylld med en massa saker som ingen vill ha. I början av sommaren kanske det finns något som man skulle kunna tänka sig. Nu så här mot slutet så hittar man typ en cd-skiva med Bamses julsånger. Tycker synd om den familj vars barn råkar hitta den skivan... de kommer att minnas sin Gotlandsresa som en enda lång julsång :P



        



Tack och lov så blev det inte bara fårskinn. Det blev en skinnjacka oxå (inte av får). Köpte en svart den här gången eftersom jag tänker att den är mer användbar än den bruna jag hade. Bra att jag får den i födelsedagspresent :) Mindre bra att jag därför inte kommer att få några andra presenter... :P

Per Sickan Carlsson

Hade kiropraktorn ute hos Persikan igår. Han hittade ett par låsningar men trodde till skillnad från equiterapeften (som var ute för en vecka sedan) att låsningarna berodde på hennes beteende och spända muskler än tvärt om. Kändes bra. Blev ju lite modstulen när equiterapeften mer eller mindre sa att min häst inte hade ett rätt :P Hon trodde att Persikans beteende och spända muskler berodde på att hon satt fast i hela halsen och nacken, bogarna och korset. På ett sätt hade väl det varit bra om det hade varit så "enkelt". Då hade ju behandlingen kanske kunnat få bort hennes konstanta "meckande" med saker och ting. Samtidigt så hade det inneburit att jag var en lite sämre matte som inte fattat något... Kiropraktorn tyckte att vi skulle spänna in henne vid ridning för att hjälpa till lite så att hon blir banan åt rätt håll.  Hihi... min lilla giraff. Vad gör man när hästen ständigt tränar på att bygga på sin underhals när hon står på gången, springer runt i hagen eller bara är missnöjd i boxen? Hästskrutt! ♥

There will be no next time


Just gonna stand there and watch me burn
But that's alright because I like the way it hurts

Just gonna stand there and hear me cry
But that's alright because I love the way you lie

I love the way you lie

I'm not afraid

Jag gillar de utländska läkarna på vårdcentralen i Sandbyhov. De verkar ha en ganska enkel lösning på de flesta problemen. Nu fick jag en burk med små piller som jag ska äta i 10 dagar. Känner mig redan bättre :) Det kommer dock inte att bli någon alkohol för mig nu i midsommar. Om man blandar dessa tabletter med alkohol så kan man nämligen bli alldeles röd och få hallucinationer. Hihi å en paranoid kräfta tänker jag då minsann inte vara :P

Kör Persikan till Eda imorgon. Sen ska hon få lite semester. Hon är inte ridbar just nu och vi får vara glada över att vi alla har våra näsor i behåll så som hon håller på. Känner att varför bråka om man inte måste? Lägger hon inte ner med sina fasoner så får jag åka till kliniken för att utesluta att hon har ont. Förhoppningsvis är hon bara lite trött på träningen just nu.


Sen ska jag fira midsommar ute vid Fursta. Midsommar ska firas på landet så det blir nog jättekul. Tror att det blir en liten visit hos pappa oxå under helgen. Så himla skönt att få vara ledig ett par dagar nu. Saker och ting verkar anfalla från alla håll just nu. Men varför inte? Tänker inte köra på med något hurtigt "det som inte dödar, det härdar". För det tror jag inte ett ögonblick på. Det är säkert samma självplågare som har kommit på "ensam är stark". Ska försöka att inte ta saker på sådant allvar bara.

Glad midsommar!

La Belle et le Bad Boy

Jag är inte en person som ger upp. Försöker att mota ut begroppet "ge upp" från min ordlista. Har snarare en viss förmåga att driva saker och ting in i absurdum (om jag tror på det). Ändrar mig det gör jag dock ofta och vägen fram till målet är sällan rak. Ibland måste man dock "lägga ner" (låter inte lika uppgivet som att ge upp) och erkänna sig besegrad. Att bryta ihop och gå vidare känns som en ganska bra devis å det är nog precis det som jag har gjort.

Det är ju ganska så okej att sluta umgås med en del människor om man får bestämma det själv. Det är ju klart mkt värre om man helt plötsligt upptäcker att det finns någon som inte vill umgås med en själv längre. Jag har gjort en sådan liten upptäckt. Frustrationen blir enorm och man skulle vilja skaka om personen i fråga och sedan ställa typ 1000 frågor om varför. Tyvärr är nog personen det här gäller inte det minsta intresserad av att bli omskakad och regel numero uno torde ju vara att inte ta kontakt. Gör man inte det så kan man ju iaf låtsats som om att man man inte saknar och undrar så mkt som man faktiskt gör. Fruktansvärt barnsligt eg. Här skulle man kanske säga att jag ger upp. Jag föredrar dock fortfarande "lägger ner". Konflikträdda lilla jag lägger ner, om än väldigt sårad men jag lägger ner.

Usch! Jag är fånig och dum (det vet jag) men samtidigt så är jag så himla sårad... Underliga och kryptiska små meningar hör väl eg inte hemma på en blogg utan lösenord men jag tror att jag håller på att bli tokig. Att jag aldrig lär mig. Jag blev lika ledsen förra gången men likväl så gjorde jag precis samma sak en gång till. Så ett litet konstaterande på det säger att de falskaste människorna man har omkring sig är de som är mest väluppfostade och aldrig avslöjar vad de verkligen tänker.

Sen så är det väl tyvärr så att hoppa fallskärm gör sig ju bäst om man faktiskt har en fallskärm oxå... :P

En prinsessa med lite speciella krav (?)

Den lilla mulen är i sitt esse. Hon måste ha knapprat några märkliga piller för hon är som förbytt. Nog för att sadeln behöver stoppas om och nog för att hon kanske blir lite trött när man har ridit ett tag. Men jag har aldrig tidigare hört talas om en häst som blir lokalt trött just på en långsida av ridbanan :P

Envisare än en shettis och med en hals längre än en giraff (endast när den går uppåt) studsar hon fram över ridbanan i sin underbara galopp (ni vet vad jag menar!). Nae nu var jag dum. Stundtals är hon jättefin och har verkligen utvecklats under det sista året. Jag är så himla glad över att jag flyttade till Fursta för utan alla goa människor där och tränarna som kommer dit så hade jag aldrig kommit så här långt med min prinsessa. Anledningen till att hon protesterar är med all säkerhet att vi nu kommer åt henne och att det blir hiskelans jobbigt för henne. Prinsessan ska dock få åka på bete och bli skogsmulle för en månad. Tror att det kan vara nyttigt och förhoppningsvis så "landar" hon lite i träningen oxå. Mattes fina, fina monster!

Lost!

Hur bra känns det här? Okej att jag alltid ska vara lite speciell men det här tar väl ändå priset... Vi är nu inne på vecka 2 utan att kunna äta ordentlig mat :S (upproret mot min egen mage gick alltså sådär). Hur gick det här till eg? När man sent om sider iaf ringer till vårdcentralen så säger sköterskan att man först ska leva på vatten och thé under ett dygn för att sedan gå över till kokt potatis, ris, torsk och kyckling. Jag har aldrig tidigare behövt fasta på riktigt (har aldrig varit religös eller behövt opereras så det har liksom aldrig varit nödvändigt) men tänkte väl inte att det skulle bli så himla svårt nu när jag ändå inte ätit så mycket den sista tiden. Trots detta så kan jag konstatera att det är helt otroligt hur hungrig man kan bli av att inte få äta på 24 timmar. Enda fördelarna med fasta är att man oundvikligen blir smal på kuppen och garanterat "avsockrifierad". Nu är det tyvärr bara så att jag sugen på precis allt förutom det som jag får äta... Kokt potatis är ju iofs rätt så okej. Ris mår jag numera illa av bara jag känner lukten. Torsk? Nä äter jag inte fisk i vanliga fall så tror jag inte att kokt sådan känns som någon hit. Kokt kyckling? Där vet jag inte hur de tänker. Finns det någon som faktiskt äter kokt kyckling? Jag får bilder i huvudet och de är inte ett dugg trevliga! Tack och lov så fick jag även en liten bonus innan sköterskan lade på luren. Kokta morätter skulle visst oxå fungera. Åhhh jag som äälskar kokta morötter! NOT. Så potatis ska jag alltså leva på ett par dagar framöver. Speciellt midsommar kan bli kul med en skål färskpotatis och lite vatten :P Kommer med all säkerhet att känna mig som Sunes lillebror Håkan innan den här veckan är slut.

Frustration!

Red lektion igår för Kerstin. Sessan spelade ut hela sitt register så lektionen gick mer eller mindre åt till att få kontroll. Hon har kommit på att om hon slår med huvudet allt hon kan samtidigt som hon då och då stampar till med frambenen så att man tappar balansen då kan matte faktiskt inte komma åt henne. Där emellan så kan hon bara vägra gå framåt alt sätta full fart. Kreativ är hon iaf den lilla känggurun och ganska ombytlig. Innan vi flyttade till Fursta så tyckte hon illa om ridhus, nu vill hon inte vara på utebanan ist :S Jag behöver bli starkare och framförallt träna på min koordination. När jag måste ta i med armarna så blir benen som spagetti och vise versa. Pust och stön men med tanke på hur det gick igår så kan det ju bara gå bättre i dag. Skulle behöva komma på något knep för att bryta den onda cirkeln. Såhär kan det ju bara inte få vara. För att använda en av mina standardkommentarer... det här är inte okej!
RSS 2.0