Så var det slut...
2009 går mot sitt slut. Någon form av summering av året känns överflödig. Ni som läser vet ju ändå vad jag pysslat med de senaste 12 månaderna. I början av året så skrev jag om mina nyårslöften. För er som inte sett demfinns de i inlägget innan. Å hur har jag klarat mig då?
1. Jag ska bli kär
Japp, kär har jag varit (som om någon kunnat missa det).
2. Jag ska lära mig att säga nej
Detta har jag verkligen jobbat på och det har helt klart gett resultat. Eg så handlar det nog lite om att se sitt eget värde och att inse att man behöver inte försöka vara alla till lags. Velandet är det värre med. Kanske kan det bero på att det av någon mycket märklig anledning alltid lyckas bli tokigt när jag äntligen bestämt mig för något... Att flytta hem igen är ett bra exempel och jag kommer säkert hunnit fylla 50 innan jag bestämt mig :P
3. Jag ska sluta porra mig
Hmm... jag jobbar på det. Lyckades ju vara en liten seriös person i nästan 6 månader. Men jag har insett att det inte är jag. Jag kommer aldrig att ta mig själv på sånt allvar. Tror att man blir dödstråkig då. Så eg kan man säga att jag jobbar på att hålla mig till mina värderingar om vad man får och inte. Fjortistiden är över och den kommer inte tillbaka om jag får bestämma.
Ganska bra tycker jag ändå att jag har klarat mig. Nästa år blir det dock inga löften. Tänkte komma på ett par mål ist. Mål är något som man kan sträva efter, löften är till för att hållas.
Idag jobbar vi bara halvdag på jobbet. Skönt! Tänkte försöka hinna med stallet när det är ljust. Sessan är ett vilddjur nu är det är kallt och behöver verkligen ridas. Hoppas, hoppas att ridhusbotten inte är allt för frusen. Sen ska jag städa lite och handla innan Nisse å Sanna kommer. Knäckebrödssmulorna har övertagit mattan igen :S Kanske att jag borde måla naglarna och fixa till klänningen redan ikväll. Maria är nämligen lite skeptisk till min tidsplanering och tror inte att jag kommer att infinna mig i tid på Nyårsafton. Hmmm... undrar just hur det kommer sig? Men hon ska allt få se :)
Till sist så hade jag tänkt att tacka alla dem som bidragit till alla skrattattacker det gångna året. Utan er så skulle livet ha varit rätt så trist :P
Kommer ni ihåg mina nyårslöften 2009?
Eftersom jag redan har erkänt dem för Emma så borde de ju redan ha blivit "förstörda" om det nu är så att de blir det av att man berättar om dem. Så nu vågar jag mig på att dela med mig även till er...
1. Jag ska bli kär
För nu var det verkligen länge sedan... saknar å vara det. Om det blir i en sak eller en person spelar ingen roll. Det här ska jag väl fixa med tanke på att jag typ fixade förra årets... dvs det här är nog det lättaste av de tre...
2. Jag ska lära mig att säga nej
Nu får det vara slut fjantat. Säger jag nej så är det nej. Inget mellanting här inte. I det här löftet ingår även att jag ska sluta vela om allting som jag ska bestämma mig för. För hur trovärdig blir man eg om man ena dagen säger nej och andra dagen säger ja. Emma har dessutom lovat att fortsätta inspirera mitt nej-sägande med sina underbara fraser :)
3. Jag ska sluta porra mig
Okej det där kanske lät lite grovt... å kan med all sannolikhet misstolkas... men om ni känner mig så förstår ni nog precis vad jag menar. Jag ska helt enkelt bli lite mer seriös... hur det nu ska gå... å som sagt, jag lyckades ju typ med förra årets nyårslöfte... så det här blir nog det svåraste löftet att hålla...
Önska mig lycka till :P
Nostalgi
This is how it goes...
A Merry Little Christmas
I onsdags morse när jag kom ut till min bil såg den ut som en liten igloo. Det var bara att kavla up ärmarna (läs: sätta på sig vantarna) och påbörja projektet "hitta bilen i all snö". Låse upp min bil och var naiv nog att tro att förardörren skulle gå att öppna även denna dag... Så var självklart inte fallet. Så jag fick öppna passagerardörren bakom, slänga in mina påsar och öppna förardörren innifrån. 10 min senare hade jag fått bort det mesta av snön och isen. Förardörren gick fortfarande inte att öppna och som grädde på moset gick det nu heller inte att öppna passagerardörren bakom :S Så iförd en kort kjol lutar jag mig dödsföraktande från passagerarsätet över till förarsätet och öppnar dörren. Det var nu det verkliga problemet uppenbarade sig... Bilen hade denna morgon faktiskt ingen lust att åka någonstans = bakhjulen bara slirade. Det skulle ta ytterligare 45 minuter innan jag lyckades övermanna den med hjälp av en tjej från Primär Fastighetsförvaltning. Hon både grävde runt mina hjul och slutligen knuffade på så att vi kom igenom snövallen. En räddande ängel så här innan jul :)
Nästa gång jag skaffar mig en bil så ska den både vara liten och framhjulsdriven!
Red ut me Johanna å Lillemannen i onsdags em. Sessan tycker att det är så himla mysigt att rida ut. Tror att hon tycker att det är kul med lite nya intryck. Passade på att rida i skogen nu när vi hade sällskap. Någonting bor i skogen och Sessan vill inte vara där själv. Jag är dessutom alldeles för feg för att ta reda på vad det är för något. Vem vill helt plötsligt stå öga mot öga med en älg? Känns konstigt att alltid lämna älsklingen så här över jul...
Julafton var jättemysig och jag fick en massa fina saker :) Bla ett par underebara tofflor som jag har glidit omkring i sedan kl 18 i torsdags. Mina rosa har ju blivit lite uttöjda... fötter i strl 42 har liksom inget å göra i ett par tofflor i strl 37. Synd bara att mina nya tofflor inte kan vissla :P
Fick ett par nya örhängen oxå så nu har jag efter 3,5 månad tagit ut mina läkörhängen (bättre sent än aldrig).
Annars har dagarna bara rullat på och jag har väl mest sovit. Välbehövligt men inte speciellt spännande. Nu sitter jag uppkrupen i soffan i mammas vardagsrum, lyssnar på musik å funderar över hur jag ska göra för att slippa äta julmat för 4:e dagen i rad...
Anna Anka light?
Igår var jag elak... eller kanske inte direkt elak utan kanske snarare lite för ärlig och rakt på sak. Jag hade en sån där dag. En sån då det liksom bubblar över lite grann. Lite Anna Anka light kanske... Det hela slutade med att en av mina kollegor tittade på mig som om att han undrade vad jag styr med eg (det i sig är väl ingen fara för det gör ju jag med...) Men jag undrar om tomten kommer till mig ändå. Fast om tomten hade varit med om samma sak så hade han säkert oxå haft ett och annat att säga (jag intalar mig det iaf).
Äh vad är det jag skriver eg? Jag vet att tomten inte kommer. När man har nått den facila åldern av 25 år så är det inte längre okej att tro på tomten. "God Jul önskar tomten" Hmm... om jag faktiskt fick paket av en vitskäggig, småfet, 65årig farbror ikädd en röd pyamas så skulle jag bli livrädd. Som tur är är det min mamma som i det här fallet är tomten. Så är jag snäll mot mamma så får jag paket ;)
Idag ska jag med en sprängande huvudvärk lyckas införskaffa de sista julklapparna, slå in dem, ta hand om Lilla Mulen, röja av lite hemma och packa inför Sthlm. Klockan är nu 16.30. Nån som tror att jag kommer lyckas lägga mig i tid oxå?
Lilla Mulen gör för övrigt skäl för namnet Sessan just nu :) Någonting hände när vi klippte henne (=vi vann över henne) och efter det har hon varit som en riktig liten sessa. Det gick tex. grymt bra för Linda förra onsdagen. Hejja oss! Igår var vi ute och galoppade i sommarhagen. Väldigt mörkt och läskigt tyckte Sessan men var ändå fullt kontrollerbar. Jag älskar min lilla häst hennes små (läs:stora) egenheter till trots. Fast ibland kan man ju undra vad vi har för en slags relation eg... när hon inte vill att jag ska komma in till henne i boxen å jag ska inte gå därifrån. Utan jag ska sitta på en pall (ev stå) precis utanför boxen med öppen boxdörr. Då backar hon upp sin rumpa så att jag kan sitta å pilla henne i svansen. Inte riktigt normalt... men sådan matte sådan häst... eller?
It’s just the way the game is played
Men ska man vara rolig så behöver man nog vara lite spontan och så förståss se saker från den ljusa sidan. Jag är inte spontan (påfunden som jag kommer på efter 12 på natten gills inte!). Jag är snarare rädd för för mycket spontanitet och gör helst bara saker som jag vet hur de går till. Å det där med att se saker från den ljusa sidan beror väl lite på dagsformen. Dessa två problem borde dock kunna botas med någon sorts kurs eller studiecirkel i stil med "Finn din innre kraft" och "Komikerkursen - för oss som försöker vara roliga". Företaget jag jobbar på betalar ju kursavgifterna om man vill plugga något som är relaterat till jobbet. "Finn din innre kraft" borde väl göra mig till en bättre säljare... och "Komikerkursen" borde jag kanske gå för mina kollegors skull. Så att jag faktiskt kunde säga något kul på lunchen ist för att komma med en massa underliga funderingar. Alt. så skulle jag nog kunna bli en maskot på lagret (i en annan del av Köping).
Det brukar väl komma sådana där kurskataloger efter nyår, från typ medborgarskolan och så. Dessa ska lusläsas. Fram tills dess får ni stå ut med halvtorra inlägg.
Röda faran
Jag har iaf haft turen att inte få någon ruskig sladd eller kört av vägen i sliret som blivit på vägen ut till stallet. Men om någon råkar ha en 50kg säck med sand så tages den tacksamt emot. Bakdelen är lite lätt och min lilla bil vill i det här väglaget (liksom min häst!) gärna gå med rumpan före...
I fredags sken solen och även förardörren tinade så pass att det gick att öppna den utifrån. Men alltid ska det vara något... När jag kom till stallet så började bilen varva mkt lustigt och dog om jag inte hade foten på gasen hela tiden (tur att man har en automat). Jag ringde en livlina som inte alls hade lust att prata med mig. Han var mer intresserad av att titta på nyheterna om att GM ska lägga ner Saab och sa att min bil ändå inte skulle hålla så länge till :( Tur att Marias pappa finns! En flaska k-sprit senare så var problemet avhjälpt och bilen rullar som aldrig förr. Eller ja... det är ju förståss så att det dunkar till så kraftigt i bilen varje gång man startar den i den här kylan så att man skulle kunna tro att motorn tänker trilla ut. Men om man ignorerar det och att det inte går att hissa ner fönsterna eftersom de frusit fast så har jag ju en riktig toppen (skott)kärra :)
Uppdatering: Min bil har även ett litet partytrick i ena skjortärmen... När man tutar så går bensinmätaren nämligen upp på full tank :P (Tilläggas ska kanske att bensinmätaren inte längre fungerar som den ska utan att man, trots byte av bränslearmaturen, måste köra på trippmätaren. Envis är den oxå den lilla bilen!)
Kärlek vid sista ögonkastet
Kanske inte bara en vanlig låt om min vardag
Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta
Bara rakt ut, det är min dåliga vana
För det blir så ibland, jag vet
Det tar tid och jag tror jag vet
Vad vi gjorde för fel
Passionerat men okontrollerat, ha - idioter
Och jag vill bara känna hur det känns
Tänka tillbaka, bara minnas konsekvent
På den stunden vi hade, tankar, ditt eget, din lukt i din nacke
Pussar och skratten, sista gången som vi delade en spliff på balkongen, satt uppe på natten
Och jag minns när jag mådde kasst
Du sa: "Jag kan dra vårt lass"
Det kommer funka, måste funka
Nånstans där så finns vår plats
Kommer funka, måste funka
Nånstans där så finns vår plats
Den enda personen som tagit upp min tankekraft 24/7
Baby - Sau Daji, som en brasse sagt
Och jag trodde jag borde va trygg
Vi gör det tillsammans, och hon har min rygg
Åh, shit vad jag älskar dig
Trots att jag knappt visste vad de orden betydde
Och det vet jag typ inte ens idag, det gick för fort, vi vände blad
Från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av
Det bästa sex jag haft i hela mitt liv
Jag nästan, jag nästan skäms över att säga det högt
Ibland så skippar vi snacket, vi bara vet vad vi vill
Det kändes nästan överflödigt att använda rösten, okej
Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion
Vi åt och drack och grät och vi skrattade och vi kom ihop
Som bästa vänner som har tagit det till nästa level
Där vi bara hoppades, men fick se vad som händer
För hon var bäst, försök att överträffa det, ja
För hon var bäst, försök att överträffa det, ja
För hon var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks
För hon flyger iväg som ett pappersflygplan
Lilla baby, jag kan inte stanna kvar
Jag fuckar upp ditt organiserade liv
Jag har rappat in en massa pengar
Allt du vill kan du få, men ingen trygg framtid
Jag har packat mina saker
På väg ut från vår lägenhet, men snart är den din
Skulle bara vilja krypa ner i sängen
Och säga, säga förlåt för det blev som det blev
För jag kommer som ett yrväder,
Och vinner ditt hjärta, men flyger väg till nästa
Så fort jag som jag anar något ansvar
För jag fattar mycket, mycket väl
Och blodet i mina ådror kommer från min pappa
Men jag vägrar starta ny familj så fort det går dåligt
Det sociala arvet får rätt igen
Och det går ut över min bästa vän
Jag älskar dig, så vi kanske, kanske, kanske syns igen
För hon var bäst, försök att överträffa det, ja
För hon var bäst, försök att överträffa det, ja
För hon var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks
För hon flyger iväg som ett pappersflygplan
Upp, ner, över & under
Idag är en bra dag! Det är ju så underbart när det går bra för dem man tycker om :)
Brand new me
Basket igår kväll med Emma å två av hennes vänner. Det var kul! Dock ingen spännande match och jag är lite besviken över att inte ha fått skrika lite... :( Kvällen fortsatte på McDonalds å prat om allt mellan himmel och jord. En av Emmas vänner är undersköterska och idag sitter jag här med någon underlig salva i en sån där pappkopp som är till för ketchup och med två av de absolut största plåsterna som jag någonsin sett! Inte har jag stelnat heller så stelkrampssprutan verkar fungera fortfarande :P
Ikväll blir det whiskey-provning (?) och god mat. Kommer säkert att somna på studs när jag kommer hem ikväll.
Klantig, klantigare, klantigast
Tidoptimist? Ja visst! Igår kom jag till och med på mig själv... Om jag i vanliga fall när jag rider Sessan inte är hemma förens 9 så verkar det ytterst knasigt att tro att man ska hinna samma saker men vara hemma till 7. Nu tog det visserligen bara drygt 20min extra innan jag var hemma å det måste ju ändå betecknas som ett framsteg. Red Sessan i ridhuset. Väldigt pigg! Superkänslig för beröring av skänklar men det kanske inte är så konstigt nu när hon är nyklippt. Tänkte ta det lite lugnt nu en vecka och sen verkligen tänka på hur jag rider så att inte älskligen får ont i munnen igen. Behöver dock öva lite på det där med stopp igen...
När jag kom hem promenerade jag och Emma ner på stan och solade. Trodde att jag skulle bränna mig ordentligt och igårkväll stramade det till och med mellan mina fingrar :S Men när jag vaknade i morse var jag inte det minsta röd :) Efter solandet parkerade jag i hennes soffa igen. På fel plats... mycket märkligt det där eg att man liksom har uppgjorda platser och för mig kändes det här helt bakvänt. Vi käkade godis (vilket vi förtjänade efter promenaden) och tittade på Paradise Hotel. Mycket märkligt program med många märkliga människor... ger man sig in i leken så får man leken tåla...Eller? Gick hem vid 22.30 typ och somnade bums. Men tydligen har jag gått å skaffat mig underliga sovvanor för jag har vaknat minst två gånger i natt av att jag har legat och TITTAT på blomman i mitt sovrumsfönster. Hihi... det kanske är blomman som hämnas för att jag typ aldrig ger den vatten ;)
För att komma till klanteriet så skulle jag i morse, jag snäll som jag är, ta vampyens utsläpp i stallet eftersom hon hade fått förhinder. Så jag släppte ut Kippe, Sessan och Lissie först. Men märkte då att Sessans ena bensnöre inte satt som det skulle. Så jag promenerade ner mellan hagarna (för att undvika leran), gick in till Sessan och fixade bensnöret. Sen gick jag upp mellan hagarna igen och då precis innan jag kommit upp ur gången så halkade ja och föll framåt. Av någon underlig anledning så sticker det upp ett vinkeljärn ur marken precis där jag tar emot mig med ena handen. Satans vad ont det gjorde å usch vad det blödde. Tur att man har ett välfyllt stallapotek... Däremot så fixar jag inte att titta på mina egna sår så jag visste ju inte riktigt hur illa det var eg. Men med handen i bandage släppte jag ut resten av hästarna. Stackars Jessica blev helt förskräckt när hon kom till stallet och hittade mig gråtandes med en lindad hand. Efter utsläppet åkte jag till jobbet och fick hjälp av en kollega att göra rent såret och Ipren av en annan. Mina surrogatföräldrar :) Nu känns det rätt okej. Det är inget djupt sår. Jag är bara lite "skalad" på en del av handflatan :P
Så går det om man är klantig!
Vad heter spårvagnsspår på engelska?
Hyss var det ja... Min helg innehöll tre. Utan att gå in på några närmare detaljer så kan jag väl säga att två skäms jag för bara för att mitt beteende var så underligt. Den tredje saken kommer jag dock aldrig att kunna förlåta mig själv för att jag gjorde. Totalt ansvarslöst!
Men för att börja från början så kom jag nästan i tid hem till Karin. Osminkad dock men hur ofta anländer jag helt klar? 8 tjejer på förfest och ljudnivån blir lätt ganska hög (tydligen redan kl 9 enl en av Karins grannar). Så himla kul att nästan alla kunde vara med. Å annorlunda att se alla utan stallkläder :) Efter x-antal cider, lustiga kortspel, sminkkaos, 30min väntan på en taxi (Amanda och jag låter antagligen för snälla för den kom först när Maria blev arg) och lite vinkande åt en indier på en balkong så gick färden mot Palace. Å där var det väl vi och tio till :P 6 stycken små prinsessor vandrade vidare till Otten (ja, den här kvällen gick i 10 små apors tecken). Här var det dessto mer folk och mina fördommar mot detta ställe till trots så hade jag jättekul. Okej, några lite märkliga människor stötte vi väl på men om man gömmer sig bakom en kille på 2m så syns man inte :P (Tack Gud för långa killar!) Sen gick det utför för oss som grupp... En efter en försvann alla och kl 3 höll jag hårt i Tessan för att hon inte oxå skulle försvinna i vimmlet. Tusen tack tjejer för en störtskön kväll! Det gör jag gärna om :)
I lördags mådde jag dock precis som jag förtjänade och låg mest å latade mig på Emmas soffa. Det blev dock inget farmande för min del. Sen var det bara att göra iordning sig igen. Maria fixade mitt smink och hår :) Vi gick ner till Palace stax efter tolv. Betydligt mkt mer folk där än dagen innan. Maria och jag gjorde ett konstaterande... jag gillar tydligen killar som ser ut som små tomtar. Varför? Tror att det finns de som instämmer... Hade jättekul fram tills kl2 sen tappade jag all partystämning och ville bara gå hem. Men ett så enkelt projekt som hemgång kan tydligen ta tre timmar om det vill sig illa och kl 5 satt jag i Emmas hall, åt kebabrulle och pratade om allt mellan himmel och jord.
Igår sov jag till 4. Så himla trött å hade lätt kunnat fortsätta sova hela den dagen ut. Men icke sa nicke! Här skulle det ju klippas häst. Hade väl inga jätteförhoppningar om att vi skulle kunna övermanna henne. Men en liten brems och två gigantiska öronproppar gjorde susen. Nu är lilla mulen klippt! Rätt så nöjd verkade hon oxå när det var klart. En stenbumling föll från mitt hjärta! Nu håller vi tummarna för att samma behandling ska hjälpa på en annan utav stallets huliganer :) Fick någon form av extraenergi av att vi lyckats klippa Sessan och kunde inte somna förens strax före 2 i natt... Tänk att man blir så himla påverkad av vad de där små filurerna hittar på.
Ikväll ska jag gå och sola så imorgon lär jag vara röd som en tomat :P
If you fall for me
I'm not easy to please
Imma tear you apart
Told you from the start, baby from the start.
Morning glory
Utgång ikväll med stalltjejerna. Wiiieee! Det ska bli riktigt kul. Inte för att jag riktigt förstår hur jag ska lyckas hinna hem till Karin till 19.30, sengångare som jag är. Men eftersom jag tränar på att komma i tid så ska jag skynda mig :) Jag gillar verkligen det här stallet. Alla är så himla goa och kanske underbarast av allt är att det inte är en massa tyckande och skitsnack. Det är så skönt att stå i ett stall där det finns andra man kan fråga om man är osäker.
Innan utgången ska jag försöka mig på att trava lite på Sessan i ridhuset. Känner mig lite mer taggad nu. Kanske behövde ett avbrott för att fundera över saker. Jag måste bli mer konsekvent i allt jag gör. Funderade här om natten på hennes beteende och kom fram till att det finns en hel del saker som hon gör med eller mot mig som inte är okej. Det får helt enkelt bli nolltolerans mot små hyss.
Med eller utan hyss så blir det är iaf en helg med två utgångar ;) en massa tvätt och kanske lite målande för att sedan förhoppningsvis avslutas med en helklippning :) Wish me luck!
So, so what I'm still a rock star
I got my rock moves
And I don't need you
And guess what
I'm havin more fun
And now that we're done
I'm gonna show you tonight
I'm alright
I'm just fine
And you're a tool so
So what
I am a rock star
I got my rock moves
And I don't want you tonight
PS. Jag satte upp adventsljusstaken igår :)
Lite matt...
?
"Hej! 19.30 hos Karin på fredag :) kram"
Nu ställer jag mig två frågor...
Varför envisas folk med att träffas så himla tidigt? Jag förstår att det blir lite vingligt om man ska sitta och dricka i 4,5 timme. Jag som dricker så himla fort (oavsett dryck) skulle ju hinna få i mig hur mycket som helst. Nu kommer jag att få smutta på cidern fram till kl 22 för att sedan dricka på halvfart. Annars kommer min cider vara slut redan vid 21.30 ;P
Den andra frågan är... Vart bor Karin eg?
I just wanna get out
Brrr! Vad kallt det är. Trodde att jag skulle frysa fast när jag stod och skrapade bilen i morse. Å detta är ändå bara början. Fast på någon märkligt sätt så vänjer man sig ju för i vår när det blir +5 igen så vill man ju gå utan jacka. Kylan får gärna fortsätta för min del. Vinterdäcken sitter ju på sedan snart en månad tillbaka :P och så slipper man leran i hagarna. Dessutom var det nog först i morse som jag förstod på riktigt att det är bara en månad kvar till julen. Istäckta bilar är mer juliga än regnvåta. Kanske borde kliva upp på vinden och plocka ner adventsljusstaken och stjärnan. Latmasken har nämligen fått tag på mig och fasten vinden bara ligger en trappa upp så sitter jag hellre kvar i soffan än hämtar ner saker därifrån. Men ikväll kanske det plötsligt händer ;) Ska på julbord med jobbet i morgon å när man ska äta julbord så borde nog adventsljusstakarna ha kommit upp oxå.
På tal om julbordet så hade jag för en gångs skull varit duktig och funderat ut vad jag skulle ha på mig. Det var bara en röd kofta som skulle införskaffas. Hur svårt kan det vara att införskaffa en röd kofta vid jul tänkte jag. Det visade sig dock att det var lika svårt som att hitta det där röda linnet som jag var på jakt efter förra året. 45 min och X-antal butiker senare så var den dock min. Tur! Jag har inte tid att fundera mer på klädval. Den här helgen har lyckats bli lite fullspäckad med måsten. Varför skriver jag alltid upp för många saker på mina "måste"-listor? Hälften spelar nog ingen roll om jag gör nu eller senare men vad gör man inte bara för att stressa sig själv :P Jag har dock hunnit införskaffa mig lite cider till helgens "övningar".
Nu ska jag packa ihop mina pryttlar och dra mig hemmåt. Försöka rasta dammsugaren lite (knäckebrödssmulor på mattan är ingen höjdare). Sedan vidare till stallet. Annika och jag ska på bästa skogsmullemanér rida ut i beckmörkret. Jag gillar mörker så länge jag slipper vara ensam i det.
Kodnamn: Lilla mulen
Dessa funderingar föranleddes av att jag igår kom hem från den stora staden och efter att ha sett den där fransmannen från Globen på TV kände att jag måste få lilla mulen att lita på mig. Inte så till den milda grad att hon kan stå på mina axlar men så att hon iaf gör som jag ber henne. Eftersom jag har saknat henne under helgen klev jag in i stallet med en sån där nykär känsla som man kan få i magen när man träffar någon man verkligen saknat. Den känslan fick sig dock ett abrupt slut när lilla mulen försökte bita mig i handen. Hon blev alldeles rynkig runt hela mulen och lade öronen bakåt. Likt en tonnåring sade hon med hela sitt kroppspråk att jag minsann kunde ha stannat där borta. Här blir jag lite kluven. Å ena sidan tycker jag att hon ska passa sig och uppföra sig när matte kommer å andra sidan kan man ju undra om hon under helgen har kommit på att hon hellre vill ha Mysan till matte. Hon kanske rent utav blev besviken när hon såg mig. Jag har faktiskt trott att hon tycker om mig men det kanske bara är min egotrippade sida som talat.
Lilla mulen var på huliganhumör hela gårkvällen. Hon tyckte inte att jag skulle få peta på henne vart jag ville och hon har börjat med ofoget att välta skottkärror igen... Detta var alltså eg ingen bra kväll för vinterns eldprov: Klippning! Om hästen bara går iväg fasten man har bremsat henne, då vet man att hon inte tänker ställa upp och vara lite bussig :P Skam den som ger sig! Hitintills så har ju faktiskt inte den lilla mulen vunnit över matte en enda gång och inte ska hon göra det den här heller. Om Maria har tid ikväll så ska vi ge min lilla häst lite lugnande. Hoppas att det hjälper. Annars får vi ringa vet. så får han komma ut och sedera henne. Kosta vad det kosta vill. Nu ska hon klippas!
Såret i hennes mun har läkt jättefint så om ett par dagar kommer vi att kunna rida som vanligt igen. Tror att hon behöver ridas ordentligt så att hon blir lite trött i huvudet och inte orkar komma på en massa tossigheter. Jag behöver oxå bli mer rörlig i min vänstersida så att lilla mulen också kan bli det. Tips? Det där med NH fungerar varken på mig eller min häst (lika barn leka bäst?) så vi får helt enkelt rida fram lydnad ist. Hur det nu ska gå till...
