Hemmamys, utgång, fiskpinnar å visitkort
Latade mig hemma hos mamman från onsdag kväll tills på lördagen. Behöver jag säga att det inte blev så mkt promenerande för min del? (de där x-tra kläderna och skorna fick sig alltså en åktur helt i onödan). Tillhör väl den där delen av Sveriges invånare som tycker att mjukisbyxor bäst gör sig i soffan :P Fast påsken är väl ändå till för att man ska umgås och äta? Nu har jag godis för ett halvår framöver (eller iaf för två veckor).
Åkte hem i lördags kväll. Visst att jag förstod att jag skulle få lite bråttom eftersom jag inte åkte från Sthlm förens vid 7. Men att Emma skulle säga att jag bara hade 20 min på mig att sminka mig, bestämma mig för vad jag skulle ha på mig, vilka skor osv. det hade jag inte ens i mina vildaste fantasier kunnat drömma om. Eftersom hon heller inte berättade att vi skulle till Grand direkt så hamnade nog halva mitt bohag i väskan (så som alltid iofs). Verkar nästan som om att jag har någon skum fetish eftersom jag alltid släpar omkring på alldeles för mkt saker... Jag fick sminka mig klart på Grand. Men det gick ju det oxå och med lite hjälp av Julia så gick kvällen frisyr från "lilla my" till en fläta. Hade mkt roligare än förra gången. Träffade Jenny, Tobbe å Matte. Fy fasiken vad jag har saknat dig sötnos!
När även denna kväll började lida mot sitt slut så begav vi oss till första bästa pizzeria. Jag överlät pizzaköpandet åt Emma efter förra helgens traumatiska upplevelse med pizzatjuven. Kvällens samåkning fungerade ganska bra. Tror att det kan ha funnits någon som tyckte att jag var lite väl långsam på att äta upp min pizza...
Hur kommer det sig alltid att vi lyckas adoptera personer när vi är ute? Jag menar, varför lyckas vi alltid samla ihop så många människor som ska åt vårat håll? Bor alla vi känner i Haga (eller i närområdet)? Kanske att vi borde förboka en buss som tar oss hem vid ett visst klockslag. Vi verkar ju iaf inte ha något som helst problem med att fylla upp den :P
Kvällens konstaterande: Pojkar är mkt märkliga.
Min hals har lagt av så söndagens försök till att locka fram Blossom ur sitt ide blev lite halvhjärtat och slutade med chinamat och spårvagnen hem. Någonting mycket lustigt har hänt med mina joggingskor! Helt plötsligt har de börjat trycka på min ena hälsena. Varför då? Hälsenor kan väl knappast gå upp i vikt liksom. Ont som attan gör det iaf efter ett tag :( Ska pröva med ett par tunnare strumpor nästa gång tror jag.
När jag åkte till Sthlm i onsdags lämnade jag Sessan i tryggt förvar hos Johanna å Lillan. Sessan hade gjort sitt bästa för att försöka köra över Lillan men hade visst gått ganska bet på den fronten. Den lilla mulen verkade mkt tillfreds i söndags kväll när jag pallrade mig ut till stallet. Hon försökte iaf inte bita mig i fingret den här gången... Eftersom jag kom ut precis vid kvällsfodringen så blev det ingen ridning men en hel del gos. Red i ridhuset igår. Jätteduktig i skritten men jag gillar inte att jag måste bli arg på henne i traven för hon håller på och studsar omkring och vill mest galoppera hela tiden. Tur att det är träning i morgon så att jag kan få reda på om jag tänker rätt eller om det jag gör bara gör det hela värre. Tycker att hon borde använda energin till att jobba rätt ist för att busa omkring. Mot slutet gick hon iaf fint.
Åkte och kollade på när Johanna och Lillen när de tävlade på NFK. De var jätteduktiga! De vann 0,90-klassen och redfrelfritt i clearrounden på 1,10m. Blir så himla sugen på att hoppa själv när jag ser andra göra det. Men vi har en liten bit kvar jag och kängurun tills att vi kan göra det på allvar.
Hockey i går kväll. Djurgården vs LHC. Första (och förhoppningsvis sista) gången som jag hejjar på DIF. Det är en ren principsak och jag är nästan beredd att hejja på vilket annat lag som helst (säkert traumatiska barndomsminnen). På vägen ner till Linköping stötte vi på (hur man nu gör det när man åker bil) kvällens klockrenast kille. Han sträckte helt sonika ut sitt visitkort genom fönstret på bilen... Honom vill jag tacka för ett par sjuka skrattattacker. DIF åkte iaf på spö (precis som de borde tycker jag) och i andra pausen frågade jag lite försiktigt om man inte kan få byta lag att hejja på när man märker att de kommer att förlora. Men icke!
Var dödstrött när jag kom hem och tyvärr är jag inte direkt piggare i dag. Mina underliga sovvanor har kommit tillbaka! Vaknar var och varannan timme med ett ryck, Mycket irriterande. Nästan lika irriterande som den personen som kom på att den skulle avfyra en nödraket stax efter 5 i morse. Hur lätt är det att somna om i ett rosa sken?
Åkte hem i lördags kväll. Visst att jag förstod att jag skulle få lite bråttom eftersom jag inte åkte från Sthlm förens vid 7. Men att Emma skulle säga att jag bara hade 20 min på mig att sminka mig, bestämma mig för vad jag skulle ha på mig, vilka skor osv. det hade jag inte ens i mina vildaste fantasier kunnat drömma om. Eftersom hon heller inte berättade att vi skulle till Grand direkt så hamnade nog halva mitt bohag i väskan (så som alltid iofs). Verkar nästan som om att jag har någon skum fetish eftersom jag alltid släpar omkring på alldeles för mkt saker... Jag fick sminka mig klart på Grand. Men det gick ju det oxå och med lite hjälp av Julia så gick kvällen frisyr från "lilla my" till en fläta. Hade mkt roligare än förra gången. Träffade Jenny, Tobbe å Matte. Fy fasiken vad jag har saknat dig sötnos!
När även denna kväll började lida mot sitt slut så begav vi oss till första bästa pizzeria. Jag överlät pizzaköpandet åt Emma efter förra helgens traumatiska upplevelse med pizzatjuven. Kvällens samåkning fungerade ganska bra. Tror att det kan ha funnits någon som tyckte att jag var lite väl långsam på att äta upp min pizza...
Hur kommer det sig alltid att vi lyckas adoptera personer när vi är ute? Jag menar, varför lyckas vi alltid samla ihop så många människor som ska åt vårat håll? Bor alla vi känner i Haga (eller i närområdet)? Kanske att vi borde förboka en buss som tar oss hem vid ett visst klockslag. Vi verkar ju iaf inte ha något som helst problem med att fylla upp den :P
Kvällens konstaterande: Pojkar är mkt märkliga.
Min hals har lagt av så söndagens försök till att locka fram Blossom ur sitt ide blev lite halvhjärtat och slutade med chinamat och spårvagnen hem. Någonting mycket lustigt har hänt med mina joggingskor! Helt plötsligt har de börjat trycka på min ena hälsena. Varför då? Hälsenor kan väl knappast gå upp i vikt liksom. Ont som attan gör det iaf efter ett tag :( Ska pröva med ett par tunnare strumpor nästa gång tror jag.
När jag åkte till Sthlm i onsdags lämnade jag Sessan i tryggt förvar hos Johanna å Lillan. Sessan hade gjort sitt bästa för att försöka köra över Lillan men hade visst gått ganska bet på den fronten. Den lilla mulen verkade mkt tillfreds i söndags kväll när jag pallrade mig ut till stallet. Hon försökte iaf inte bita mig i fingret den här gången... Eftersom jag kom ut precis vid kvällsfodringen så blev det ingen ridning men en hel del gos. Red i ridhuset igår. Jätteduktig i skritten men jag gillar inte att jag måste bli arg på henne i traven för hon håller på och studsar omkring och vill mest galoppera hela tiden. Tur att det är träning i morgon så att jag kan få reda på om jag tänker rätt eller om det jag gör bara gör det hela värre. Tycker att hon borde använda energin till att jobba rätt ist för att busa omkring. Mot slutet gick hon iaf fint.
Åkte och kollade på när Johanna och Lillen när de tävlade på NFK. De var jätteduktiga! De vann 0,90-klassen och redfrelfritt i clearrounden på 1,10m. Blir så himla sugen på att hoppa själv när jag ser andra göra det. Men vi har en liten bit kvar jag och kängurun tills att vi kan göra det på allvar.
Hockey i går kväll. Djurgården vs LHC. Första (och förhoppningsvis sista) gången som jag hejjar på DIF. Det är en ren principsak och jag är nästan beredd att hejja på vilket annat lag som helst (säkert traumatiska barndomsminnen). På vägen ner till Linköping stötte vi på (hur man nu gör det när man åker bil) kvällens klockrenast kille. Han sträckte helt sonika ut sitt visitkort genom fönstret på bilen... Honom vill jag tacka för ett par sjuka skrattattacker. DIF åkte iaf på spö (precis som de borde tycker jag) och i andra pausen frågade jag lite försiktigt om man inte kan få byta lag att hejja på när man märker att de kommer att förlora. Men icke!
Var dödstrött när jag kom hem och tyvärr är jag inte direkt piggare i dag. Mina underliga sovvanor har kommit tillbaka! Vaknar var och varannan timme med ett ryck, Mycket irriterande. Nästan lika irriterande som den personen som kom på att den skulle avfyra en nödraket stax efter 5 i morse. Hur lätt är det att somna om i ett rosa sken?
Kommentarer
Trysberg
Tro mej, vi ska hejja på DIF fler ggr ;)
LHC
LHC LHC LHC
Trackback