Hade en equiterapeft på besök hos Sessan i måndags. En sån där i modell fin bil, tighta jeans, långt blont hår, tuggummituggande. Dessutom pratade hon i mobilen med en annan hästägare om en annan häst medan hon gick igenom Sessan. Hmm... behöver jag säga att hon inte behöver göra sig besväret att komma på återbesök. Finns det någon equiterapeft som är seriös? Jag har hitintills bara träffat sådana som tyckt att de var coola. Jag betalar inte en massa pengar för att någon ska få vara lite cool. Min lilla häst tyckte att hon var obehaglig och akupunkturnålarna gjorde hon allt för att bli av med. Nä nu har jag gett det här en chans en gång till och kom bara till samma slutsats... det är dyrt att betala 750kr om man inte får något för det. Nästa gång jag funderar på detta säg till mig att ta ett par fler lektioner ist så att vi ändrar om Sessans muskulatur. Tror att både hon och jag får ut mer av det.

Hon är en riktig hoppetossa just nu. Fick ju nästan en hel veckas vila pga förkylning och massage och nu går allt i 180. Vi har försökt träna i ridhuset två dagar i rad nu men det enda som verkar röra sig i Persikans huvud är att hon måste få galoppera och det är till varje pris. Någon som har ett tips på vad man gör när hästen SLÄPPER bettet och bara rusar? Tror att hästar brukar ta bettet och rusa men Persikan har visst kommit på sin egna specialité.
Vi håller på å lär oss att stretcha efter träningen å det går väl så där... eller rättare sagt så fungerar det väl bra tills att hon ledsnar, demonstrativt tittar åt ett annat håll och vägrar fortsätta. Inte ens godis hjälper! Tvärr har hon mött sin överman (=jag) men hon måste ändå undersöka om det inte går att slippa. Varje gång!
Idag ska vi ut och galoppera. Så himla skönt att man slutar tidigare på fredagar så att man kan rida ut medans det är ljust. Vi får sällskap av Johanna och Lillen. De får nog ta täten så kan Persikan ligga där bakom och byta galopp bara för att hon inte får springa om :P

Min lilla häst med världens mysigaste mule har fått sin första riktiga namnskylt...

Det är obehagligt att bli stor. För när man är stor så måste man ta ansvar och göra en massa saker som man kom undan innan. Tex så måste man ordna med sin försäkring. Fram tills nu så har det legat under mammas ansvar. Hon tecknade den när jag var bebis = hennes ansvar till den går ut. Jag har iofs betalat den de sista 6 åren men det är ändå mamma som har stått för administrationen. Nu går denna barnförsäkring ut och jag måste helt plötsligt ordna med den själv. Försäkringsdjungeln är allt annat än lätt. Här kryssar jag bara i lite rutor hej vilt och hoppas på det bästa. Hur vet man vilket försäkringsskydd man eg behöver? Detta får mig även att undra över om min mamma också bara kryssade i lite rutor när jag var bebis eller om hon faktiskt visste vad hon höll på med? För förhoppningsvis ska väl jag ochkså teckna en sån här försökring åt någon annan en vacker dag och det känns inte riktigt bra att bara kryssa i rutorna på måfå då...

Ett annat problem man måste ta tag i när man är vuxen och har bil är att man måste köpa däck till sin bil. I mitt fall så behöver bilen både nya vinter och sommardäck och eftersom man inte riktigt kan vara säker på hur långt till min bil tänker rulla så bestämde jag mig för att iaf skaffa begagnade vinterdäck. Jag började leta däck redan i somras men då visade det sig att M hade ett par nästan nya vinterdäck som jag skulle kunna få använda. Men när den sagan tog slut så var det höst och jag hade inga vinterdäck. Jag kan nästan ingenting om däck och tänkte försöka slippa undan detta genom att ringa på annonser i Sthlm så att min mamma skulle få äran att åka och titta på däcken. Jag insåg dock ganska snabbt att dt inte riktigt fungerade så som jag hade tänkt mig. Sthlm är stort och avstånden mellan olika stadsdelar är ibland lika stora som här ifrån till Linköping. Dessutom fanns de flesta däck som passar min bil i Botkyrka och dit tror jag inte att mamma vill åka. Kalla det fördomar men det finns en anledning till att man myntade uttrycket "Välkommen till Botkyrka! Din bil är redan här". Så jag tog mig själv i kragen och ringde på däck i Norrköping istället. Å köpte ett par... i Navestad! (som om att jag inte hade kunnat köpa dem i Botkyrka då...) Anledningen till att jag köpte just dessa däck... Han som sålde dem var snäll. Nu vet jag iaf en som säkert har vissa synpunkter på att köpa däck av någon bara för att den är snäll. Men jag som inte kan någonting om däck köpte mina vinterdäck som (iaf i mina ögon) ser jättefina ut av en snäll liten farbror i toppluva :)

I morgon (på den sista dagen av barnförsäkringen) ska jag, nalle och mina nyinköpta däck åka upp till Sthlm för att byta däck, tända ljus på gravar och mysa med mormor och morfar. När jag åker hem på söndag då är det helt plötsligt min vuxenförsäkring som gäller och det är säkert ännu svårare att komma undan saker så som man gjorde förut :P

Jag är förkyld men jag har ingen feber (tror jag) och känner mig heller inte speciellt döende. Smittar man då? Min mamma skulle ha kommit ner till mig i helgen men hon ville inte komma om jag trodde att jag smittade. Hur vet man det? Ska man pröva att flåsa lite på en kollega och se om den blir sjuk? Nä det tror jag inte blir så poppis. Så mamman stannade hemma i den stora staden å kommer ner om två helger ist. Det ska bli jättemysigt. Mamma jag och Super Zebran :)

I dag ska jag på bästa terroristvis försöka förkyla ner stan då jag ska lämna in min ena ridstövel som Persikan klev på så att sulan lossnade och min väska där dragkedjan har gett upp. Sen så ska jag även gå och införskaffa en sak för ett litet projekt ni kommer få se resultatet på om en dag eller två. En kryptisk mening... Jag är dock lite ledsen över att det inte fanns rosa... Kanske är jag även värd något annat. I dag är det sex veckor sedan jag tog hål i öronen och det börjar kanske bli dax att skaffa sig ett par örhängen som inte är i plast. Sen ska jag skynda mig hem och lyckas slänga in en tvätt nere i tvättstugan innan det är dax å åka till Sessan. Konstigt det där eg att när man har konstant tillgång till en tvättmaskin så tvättar man nästan varje dag. Men när man måste ha tvättstugan så klarar man sig i två veckor utan att behöva tvätta. Varför?

En glidarhelg. Monstret har vilat eftersom hon började tappa lusten till ridning. Fast tyvärr var det nog så att hon hittade energin igen lagom till att jag hittade ett par vilodagar till henne. Hon har betett sig som en liten huligan medans jag mockar.

1. Hon försöker döda alla redskap som kan tänkas stå innom räckhåll, speciellt
         en piasavakvast råkade illa ut i lördags.
2. Hon försöker sparka (!) ner sina täcken från täckeshängaren på väggen.
3. I fredags klev hon ner i ryktlådan i ett obevakat ögonblick.
4. När hon inte håller på med något av detta så försöker hon utarbeta reglerna för 
         leken "välta skottkärran när matte vänder ryggen till".
5. I går kände jag hur tålamodet tröt och stoppade in henne i den tomma boxen
         brevid... då stod hon ömsom och skrapade tills det skar i mitt huvud ömsom
         sparkade lite lätt på alla plankor i boxen som för att kolla så att inte någon var lös.

I dag ska vi rida! Det blir nog ut om det inte blåser orkan ikväll igen.

Leons i fredags. Biffstek med pomme :) Hur länge sen som helst! Orkade dock bara äta upp halva :S Var übertrött och somnade på bästa pensionärsvis redan vid 11. Jessica ringde å väckte mig vid 11 och det vara bara å pallra sig upp. Var jätteduktig och städade lägenheten. Helt otroligt att man kan stöka till så där mkt när man är själv. Tycker att jag konstant går och plockar efter mig själv :P

Emma och jag hade tänkt oss en myskväll på världensbar med ett eventuellt dansant avslut av kvällen. Men det blir ju sällan som man har tänkt sig och det blev jag, Emma å Emma hemma hos en av Emmorna. En mkt märklig kväll där vi ganska snabbt upptäckte att jag liksom har lagt av mig lite grann. Det här var ju andra gången på 6 månader som jag var ute... Jag kunde inte dricka vin, cider eller den drink som Emma blandade till mig... Elaka Emma tog kort på mig och mina miner som efterföljde varje klunk. Botemedlet hette apelsinjuice och svaga drinkar. Men märkligheterna slutade inte där. Måste då säga att jag hitintills aldrig har varit ute så här tidigt. 22.30 kom vi till Hugo. Hugo blev det eftersom Emmas arbetskamrater spelade där men 22.30 (!) Jag kommer aldrig att förstå varför. Har nu iaf träffat den enda personen på min facebook som jag aldrig träffat innan. Störtskön kille vars flickvänn jobbade på Hugo. Han satt å längtade efter en trevlig liten pub och jag önskade mig en annan typ av musik. Att dansa till Håkan Hellström får mig mest att känna mig som en pensionär med ett epileptiskt anfall! Men jag hade jättekul ändå. Så som alltid tappade vi bort någon. En av Emmas arbetskamrater försvann för att aldig återvända :P Stället hade den obligatoriska go-go dansaren. Hon som liksom gör lite för mkt för att synas. Så i förhållande till henne är mitt nyårlöfte att sluta porra mig och bli mer seriös helt klart avklarat :D
Vi drog hemmåt strax före 3 och för en gångs skull så var allt precis lagom. Vaknade upp utan den annars så obligatoriska dagen efter-ångesten.

Emma å jag tog ett varv på stan i racerfart innan hon var tvungen att jobba ist för killen som försvann kvällen innan ;) Ev så har jag hittat ett par stövlar som jag vill ha... knähöga utan klack. Lite rädd för det här med fuskskinn eftersom mina andra stövlar blev så himla förstörda förra året. Annars så är jag ganska hopplös på det där med att titta på stövlar. Stövlar med nitar passar så där bra på mitt jobb men de enda stövlarna jag tycker är fina har av någon anledning nitar på sig. Pust!

Idag är jag übertrött igen eftersom jag typ halv tio igår kom på att jag var grymt sugen på stuvade makaroner och falukorv. Å då kunde jag ju ändå passa på att laga lite fler matlådor. Så i dag ska jag nog be min mamma ringa och tvinga mig i säng i lämplig tid. För jag har ju tydligen inte självdisiplin nog!

Ibland bjuder man lite för mkt på sig själv... jag såg att jag blivit uthängd i Johannas blogg eftersom jag hävdat att alla kan ha en champangeflaska mellan brösten om tröjan är tillräckligt tajt och man har ett band under brösten. Hur kom jag på att testa det? Hur tänkte jag och känns det som en bra ide att dela med sig av till andra? Känns som om att det kan bli svårt att övertyga andra om att jag faktiskt verkar ha klarat av ett till av mina nyårslöften. Kanske kan försvara med mig att denna upptäckt gjordes långt innan jag kom på mitt nyårslöfte :P

Appropå nyår så ser det inte bättre ut än att jag kommer åka på att ha morgonfodringen på nyårsdagen... Blä! Men om jag hittar på att jag ska va i Sthlm så kanske jag kunde slippa... Mitt problem är inte att jag måste hålla mig nykter på nyår utan snarare att behöva åka till stallet i svinottan och frysa ihjäl! Känner jag mig själv rätt så kommer jag säkert sitta där på nästa stallmöte och anmäla mig som frivillig iaf bara för att vara snäll :S Jag har för övrigt nästan lyckats förlägga alla mina stalltjänster till helger. Lördagmorgonar verkar vara min specialité varvat med lite fredags och söndagsinsläpp. Känns extremt betungande det här med stalltjänsterna :)

Jag gråter för dig, för mig, för allt vi sa var vårt
jag gråter för dig, för mig, för att inget är självklart och mycket svårt
jag gråter över det fina, det enkla och allt som var rent
jag gråter för nu är allt skitigt och kanske också försent

Ibland är jag så himla naiv, lättlurad och rent ut sagt korkad. Jag trodde faktiskt att det här skulle vara för evigt. Jag trodde att jag hade hittat min prins och att de drömmar som vi hade om framtiden var genomförbara. Det är naivt att tänka så när man bara har känt någon så kort stund.

Det är okej om ni skrattar lite åt mig nu... det kommer jag säkert själv göra någon gång men just nu skulle jag helst bara lägga mig ner och dö.

Jag har gått å kärat ner mig i en tapet :)



Som fondvägg i mitt sovrum tror jag att den skulle passa perfekt.
Nu gäller det bara att övertala någon stackare att sätta upp den oxå... Mamma?