So get your story right on how we met
Elen har varit utslagen på jobbet = ingen dator = inget surfande alls :( Hade tänkt att hänga ut mina kära kusiner efter att ha haft 5-kamp hos farmor förra helgen (det kommer iaf lite bilder i nästa inlägg). Det var jättemysigt att träffa dem och det var länge sedan jag skrattade så att jag nästan kissade på mig!
Om det nu var någon som trodde att jag skulle få behålla mitt hår så kan jag ju bara säga att ni trodde fel! Å den här gången gavs jag inte riktigt chansen att välja... Jag hatar frisörer som klipper utan att fråga först! Så nu ser jag ut som jag gjorde för ett år sedan typ...
Fast eg så gör det inte så mkt att jag inte har kunnat blogga. Har mest gått runt och varit nervös inför helgen tror jag eller kanske snarare hoppas faktiskt. För annars vet jag inte riktigt vad som har hänt med mig. Älsklingen förljde med mig till Hööks för at jag skulle investera i ett nytt träns så här innan träningshelgen... på deras hemsida stod de att de skulle ha dem i lager men självklart stämde inte det när vi väl kom det å då var det likom som om att jorden skulle ha gått under. Hmm... jag tröstshoppade en massa andra saker men det "bet" liksom inte. Vi gick å kollade på skor men jag ville inga ha (!!!). Får man verkligen vara så barnslig? Skulle inte tro det! Så jag skyller helt enkelt på att jag var nervös inför helgen :)
Helgen gick över all förväntan. Jag å Fille huserade ensamMa där hemma. Han var jättesnäll å tur var väl det, jag kände mig ju av förklarliga själ lite vilsen stundtals... Pappa kom ner i helgen oxå å hjälpte till att köra Persikan, först till träning å sen till det nya stallet. Tusen tack! Persikan har uppfört sig som en liten sessa hela helgen! Först på träningen för Mimmi, där hon visade sig från sin bästa sida :) Jag är stolt över fina tjejen. Å tusen tack till Jenny för den fina supporten under helgen! Ibland måste man bli peppad för att verkligen förstå att det gick bra... Nu går Sessan i nya stallet, där hon för övrigt oxå råkar blivit uppskriven på samtliga scheman å listor som just Sessan. Haha... undrar just hur länge till de tycker så?! På onsdag blir det ihopsläpp med nya polare.
Nu är allting tillbaka till där det ska vara igen å jag undrar vad det var som jag var så himla nervös över eg?
Igår gjorde jag en obehaglig upptäckt om mig själv... jag var på väg att tycka att en örfil kunde vara okej. Att det inte behövde vara så himla farligt och att man kanske skulle kunna försöka tråckla ihop sitt förhållande igen om den som utdelat örfilen var ångerfull. Men hallååååå! Hur tänkte jag där eg? Aldrig, aldrig att man ska tillåta något sådant. En örfil är en för mkt och alla förtjänar något bättre än det!
Miss Svinto
I går kom min lilla pappa ner för att hämta min mamsi aka "Broken legs". De och voven åkte hem i morse å usch vad tomt det känns redan nu. Fast det är såklart... man slipper juh ha ännu mer dåligt samvete för att man inte är hemma på kvällarna. Sjukt vad lite tiden räcker till eg. Jag har så himla mkt saker som jag skulle vilja göra men det finns liksom aldrig tid. Planering!
I dag ska jag iaf klippa mig :S Kluven... tycker om att ha kort hår (typ till axlarna) men har ju försökt att spara ut håret under året som har gått. Känns sådär att klippa av det nu igen. Hmm... får väl se vad de säger. Slitet är bara förnamnet, svinto typ efternamnet. Å endå så kan ju inte mitt hår vara utsatt för så himla mkt spektakel förutom att jag tvättar det varje dag. Det händer väl typ en gång i månaden att jag skulle få för mig att locka eller platta håret och det är ju inte som om att jag utövar någon slags överdriven borstning av det heller. Det där me å tvätta håret vägrar jag att sluta med! Kan nog tänka mig precis hur mkt små djur och bakterier som finns i ridhjälmen. Har man ridit = tvätta håret. I-landsproblem på hög nivå alltså. Kort vs långt... lugg vs ingen lugg. Jag blir hämtad efter jobbet. Ingen dålig idé med tanke på att jag ju brukar komma på lite smått desperata utvägar på vägen till frisören... tror det var att slänga sig framför spårvagnen förra gången... Önska mig lycka till!
Paint me a poster of an old rodeo
I fredags var vi ju å kollade på ett nytt stall... kontraktet är påskrivet och boxen på Eda uppsagd. Sessan flyttar in på kvällen den 30 augusti. Snabba puckar men jag tänkte att det var lika bra. Att ha så här nära till ridhus är ju helt underbart å så blir det ju lite närmare "hem" oxå. Lite ångest har jag dock över att jag faktiskt måste ta tag i min ridning om jag ska stå i det här stallet... men nu finns det ingen återvändo!
I lördags lyckades mamsen bryta båda fötterna när vi var ute med båten. Inte så att de hänger å dinglar utan det var ett litet ben fram i vänsterfoten och hälbenet i högerfoten som sa upp sig. Mamma har nu ett lila gips. Lite dåligt tycker jag med tanke på att mörklila är svårt att ritar gubbar som syns på :S Så nu är hon vackert fast här nere i Norrköping eller ja, Söderköping tills vi har tid att skjutsa upp henne. Moahaha!
Eftersom mamma inte kan gå ordentligt så har jag nu blivit hundägare igen. Dvs att man måste gå upp så där snortidigt bara för att hinna gå ut med hunden innan man ska till jobbet. Men det slutar inte där... NÅGON försöker dessutom få mig att springa på morgonpromenaden å kors i taket så har jag gett med mig... jag har lovat att lära mig att springa den lilla snutten på järnvägsbanken... måste ha varit att jag fortfarande sov när jag sa det eller nått... Det är ganska mysigt att ha hund alla andra tider på dygnet, som när hon ligger här brevid mig på jobbet eller fnattar runt i skogen med mig å Sessan.
I går var vi å köpte en ny tvättmaskin och torktumlare. Tvättmaskinen gjorde konstiga ljud och blixtrade blått å torktumlare hade han ingen. Att köpa tvättmaskin är svåraren än vad man tror, det finns en hel djungel av program och tillbehör. Jag menar hur många har användning för ett program som heter Cowboytoj?
Aja tillbaka till tvättmaskineriet så kan jag tala om att det inte är någon lek att skruva isär en tvättmaskin men om ni någon gång behöver hjälp så kan ni ringa mig. De gamla tvättmaskinerna var nämligen för tunga att lyfta ut så som de var... Tror att killarna på Media Markt hade lite att plocka med när kärran lämnades in i morse men lite får de faktiskt skylla sig själva... de sa ju att vi kunde ställa de gamla maskinerna på flaket :)
Så nu har jag snurrat färdigt å ska bestämma mig för om jag tänker ta mig i kragen å rida i regnet eller passa på att slöa nu medans jag kan...
Ett spår...
efter någon dem som kommit å hälsat på mig på jobbet å velat att jag skulle titta ut...
7:e augusti
Huva! Jag var helt död i morse och kravlade inte upp ur sängen förens 7.10 å då var det bara att i rapidfart göra någon slags "damage control", dvs säga städa bort det värsta i huset. Mamsen kommer ikväll å ska följa med mig å kolla på ett stall. Kanske att det är lite hyckleri att vi tokstädar så här innan vi får besök... men å andra sidan kanske vi skulle behöva få besök lite oftare. För om det är något som finns i det här huset så är det prylar!
Hoppas, hoppas att det här stallet blir bra! Tycker att man allt som oftast blir besviken eftersom inget stall är riktigt så som man vill att ett stall ska vara. Alla hästmänniskor har ju liksom olika syn på vad som är bäst så det gäller väl att hitta en stallägare vars syn på hästägandet är närliggande ens egen. Jag har nog lite väl många krav kanske å det begränsar ju utbudet en hel del...
För övrigt kan jag ju informera om att det lilla monstret är en liten prinsessa just nu. Okej, det är långt ifrån perfekt men det känns iaf som om att vi rör oss åt rätt håll. Det gäller bara att hålla henne på gott humör för då "glömmer" hon inte lika lätt bort vad hon kan när man byter varv eller gångart :P Galoppen är fortfarande total okontrollerad men snart får vi ju rida på stubben å då finns det ju minst sagt lite mer svängrum. Sadeln fungerar iaf perfa! Får väl se hur länge till (nä, jag
Eftersom Jenny nu har talat om vem jag är så kan jag ju stryka den punkten på listan å så kan jag stryka en till... jag hörde av mig till några som jag saknat jättemycket under mina tre månader som toffel. Lunch eller fika låter helt underbart :)
Vem är jag?
Har hamnat i ett myller av sådana dära obehagliga existensiella frågor igen... Vem är jag? Vad håller jag på med? Ska det vara såhär? Vad vill jag? mm. Listan kan göras oändlig och som för att verkligen plåga sig själv så måste varje punkt analyseras. Jag tror att någonstans på vägen så har jag tappat mig själv. Jag är bra på att offra mig själv för andra. Inte för att andra kräver det (inte oftast iaf) utan för att jag är så in i norden dålig på att tala om vad jag vill utan att linda in det i någon skum ursäkt för att jag tycker och tänker. Till på köpet är jag sjukt dålig på att säga nej. Vill man inte så kan man säga det... men på nått sätt så är jag så mjäkig att jag bara glider med och i slutändan blir jag arg och ledsen på mig själv för att jag håller på så här. Mitt "nej sägar nyårslöfte" håller på att gå åt skogen rent ut sagt.
Men det är dax att rycka upp sig. För vad ska det bli av mig eg om jag inte gör det? Snart blir jag "junior-tant" å då måste man väl ändå veta vem man är och vad man vill. Inte för att jag är så naiv så att jag tror att jag inom de närmaste veckorna ska få någon slags uppenbarelse som talar om för mig vad jag ska bli och hur jag ska få alla pusselbitar att falla på plats. Men om jag inte vill jobba med det här resten av livet eller sitta i kassan på ICA när jag är 50 så borde jag kanske fundera ut vad jag skulle kunna tänka mig att jobba med. Riktig ångest kan man få av känslan att man börjar hamna i fel ålder för att plugga. Jag menar, om jag börjar plugga nu så är jag ju inte klar förens jag är 30 å kan man verkligen garantera att ens liv är "pluggvänligt" i 5 år? Nytt jobb kanske skulle lösa allt men då måste man ju åter igen veta vad man kan tänka sig att göra...
Äh, jag har gjort en av mina berömda listor och tänker beta av de där existensiella frågorna (å nej-sägandet). Det är ju ingen mening att gå runt och fundera om man ändå inte får några svar :P
Stöldgods
Japp. Jag har snott den här bilden av Cornelia :P Visste inte ens att vi såg ut såhär på julaftonen 2001.. än mindre visste jag att det fanns ett kort på oss :P Det här var iaf min prickiga Pippi Långstrumps-häst Bronco som jag hade på foder ett år. Söt som socker men knepig som få. Vad är det med mig och knepiga hästar eg?
Kiss me quick
I mitten av förra veckan så fick jag panik när jag insåg att jag knappt hade gjort något meningsfullt under min semester. Man behöver ju inte ha semester om man inte gör något kul, då kan man ju lika gärna jobba. Paniken resulterade till en liten tripp till Gotland med motorcykeln. Gud vad skönt det var att bara komma bort från allt och att inte kunna göra någonting annat än att bara njuta av varandra å att vara lediga. Vi åt så sjukt god mat på Donners brunn, okynnesshoppade lite och sov massor. Vi fortsatte sen till Sthlm när vi kom av färjan i Nynäshamn å fortsatte helgen på ung samma sätt som vistelsen på Gotland.
Det var minst sagt tungt att ta sig upp i morse och jag känner mig väl så där inspirerad första dagen på jobbet. Lite segt att komma med i matchen igen så att säga. Men, men... det som inte dödar, det härdar...
