If you're happy, and you know it, clap your hands


Åh vilket underbart väder. Lasse och jag spatserade bort till Brodway på luchen. Fast det är fortfarande jacka på. Frös om mina strympbyxklädda ben i skuggan :( Har inte riktigt tänkt på det förut men solen gör verkligen skillnad för humöret. Man blir ju så himla mkt gladare och problemen ter sig helt plötsligt väldigt mycket mindre :) Nu börjar den där perioden på året då man eg skulle jobba som parkarbetare... fast eg så borde man inte skriva så med tanke på finanskris å allt. Rätt vad det är så kanske man faktiskt måste söka jobb på parkförvaltningen. Å så kul är det nog inte vid närmare eftertanke...

Attans att jag alltid ska skjuta på allt som måste göras in i det sista... Persikans täcke som gick sönder redan nån gång i oktober har övervintrat på min vind utan att bli lagat... sen så slår värmen till och ett fodrat regntäcke är alldeles för varmt (som typ i morgon) å då får jag vackert sitta å sy ihop täcket i kväll för att åka ut med det till stallet i mogon bitti :P Sen så har jag inte orkat laga mat och därmed ätit upp alla mina matlådor... så jag måste göra nya... Å så har jag ju fått lite tidspress på mig när det kommer till att måla om mitt kök. Så i kväll måste jag grunda skåpen på ena sidan. Jag får krupp på mig själv! Om jag hade målat klart köket i sommras och lagat täcket direkt i oktober så hade jag inte behövt sitta uppe halva natten.  När ska jag växa upp och ta mig i kragen eg?

Mitt stora problem är att mina problem
Är så pass små att dom knappt räknas som problem
Men dom gör lika ont för det


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0