Röda faran gick sönder för ett tag sedan. Helt plötsligt hade jag olja överallt i hela motorutrymmet och ett rosthål vid batterihyllan. Kändes så där :S Vilken tur att jag har en superpappa som kan laga nästan allt! Nu är rosthålet svetsat och motorn lagad. Under tiden som lilla volvon stått och vilat upp sig har jag fått låna en saab som jag glidit omkring i. När jag fick nyckeln var den helt naken, jag menar utan nyckelring eller nått annat lull-lull som nästan är obligatoriskt. Bra för mig dock. Jag fick en helt godtagbar ursäkt till att utöka min kramdjursfamilj.

I helgen var jag och Nisse hos pappa och hämtade min lagade bil. Bilbanan stod uppmonterad i skolan. Tror ni förstår vad vi pysslade med typ hela helgen...

Min alldeles egna Audi Quattro.
Inte alla 3-åringar som fått en egen bilbanebil.
Däcken har torkat och den är inte i närheten av att vara lika snabb
 som de andra bilarna men den är min, bara min 



Nog med svamp till 4:a svampmackor :)

I går var det 4 år sedan jag och mamma var i Hindås och hämtade hoppetossan





Bäbis-Sessan
♥

men jag tycker att det känns bäst om alla betalar för sin egen bensin!

Grodgrönt i all ära. Men jag är en prinsessa och prinsessor bär rosa!

Outfit?



Check!

En promenad runt halva stan. Skavsår på båda hälarna. Ett glas vin. Tappas på Tvärsöver. Lite parkhäng i mörkret. Mys! Sommaren är på tok för kort för att man inte ska göra sånt här oftare :)

Nu är det äntligen mitt! Mitt sjukt fula träns, Dyon The Difference. Trodde att jag skulle få vänta en evighet (hade blivit förvarnad om att det skulle ta 3 veckor-3 månader) men tack vare en fruktansvärt serviceminded tjej på Hogsta Ridsport & Foder så tog det 3 dagar :) Rätt anpassat så ska det inte trycka på området bakom öronen. Har läst både possitiva och negativa recensioner på det här tränset men kände att jag inte hade något direkt val än att testa. Lite synd kan jag tycka att det är att det inte går att rida med hackamore. Käkremmen sitter ju liksom fast i nosgrimman. Men men, fungerar det så är det värt att alltid rida med bett samt varenda krona för det är ju inte det billigaste tränset jag någonsin köpt... kommer så att säga inte tycka att det är värt att ha ett träns per bett längre :P

Hoppas bara att det sitter som det ska på lilla Sessan. I så fall blir det igångsättning så fort hon har kommit hem från Ljusterö. Både Sessan och jag har antagit formen "köttbulle" under vår lilla vila men nu är sommaren snart slut och då får det även vara slut på slackandet!

Håller tummarna så hårt att de blir alldeles vita för att huvudskakningarna inte återkommer när jag börjar rida och att lilla mulen blir som en vanlig häst igen.

 

I tisdags åkte Persikan till Ljusterö. Jag och mamma åkte förståss dit oxå men Persikan var den enda av oss som stannade kvar. Hon ska vara där på lite semester fram till slutet av nästa vecka.
Paradiset för en liten häst. Skönt att hon är där, då vet jag att hon har det hur bra som helst.
Får små statusuppdateringar i mobilen då och då så att jag ska se vad hon pysslar med :P

mys
♥

Hur fördriver man tiden under en tripp tur och retur till Nyköping med hästsläp? Jo man äter en massa godis, pratar en massa i telefonen och sist men inte minst återupptäcker gamla cd-skivor man hittat i något fack i bilen. Ja Rule tex...



Jag fick en gång höra att alla killar jag gillar ser ut som små tomtar.
Den här killen må se ut som en liten tomte men han har en väldigt trevlig ryggtavla ;)

det kom blod till och med.
Ja det gjorde det.
Det får vi nog sätta plåster på, på, på, på!

Ett mindre krig utspelade sig idag när vi skulle gå hem från hagen. Jag - Dussan - Myggen. Dussan vann en deltävlig genom att kliva på en av mina fötter. Givetvis valde hon den jag precis skulle till att ta en kliv med så jag föll som en fura. Duktig liten tjej var hon iaf som stod stilla när jag kravlade mig upp från marken. Man glömmer lätt bort att Persikan oxå har varit en sån här spelevink :P Speciellt gånger som idag då hon bara lallar hem trots Dussans bångel. Jag (eller kanske myggen?) van dock hela tävligen. Slutet gott...

Luciana Diniz och hennes häst As Taro

Förstår att detta kräver en närmare förklaring. Den får ni vänta på i morgon.
För just idag har jag lovat mig själv att sova innan 22.30.

Japp, jag har snott den. Utan att fråga dessutom :P

Åh vad kul det var i går! 10 000 personer som står och hoppar i takt är ganska häftigt.
Annie och jag grundade med en sallad (bra grundning?) på Vapiano innan vi lämnade av min resväska (typ) hemma hos hennes syster och begav oss vidare till Stadion. Eftersom jag är expert på att tappa bort saker så hade jag bara tagit med mig det nödvändigaste i min lilla väska. Mitt körkort hade jag visst rationalliserat bort. Borde dock inte ha varit några större problem eftersom det var 18-årsgräns. Döm då om min förvåning när vakten (typ en kille på 19 år) bad att få se mitt leg... Tusen tack till vakten i kön brevid som insåg att den här tanten omöjligt kan vara omyndig :P
Lite segt var det allt i början. Kanske var det paltkoma efter salladen? Eller så var det kanske för att vi kom av oss lite när det inte gick att dansa med vattenflaskorna. Korvkillen påstod nämligen bestämt att han var tvungen att slänga korken på de flaskor han sålde eftersom en kork liggandes på marken kunde utgöra en säkerhetsrisk. Men halllåååå!!! Med tanke på hur många flaskor som låg huller om buller på dansgolvet så känns det lite som om att ett gäng herrelösa korkar varken hade gjort till eller ifrån. När vi tillslut gav upp vattnet, besökt damernas och jag hade ätit mig sockerhög på mentos började dansen på riktigt. Väldigt trångt och varmt men hur kul som helst. Jag har kommit fram till att sån här musik är min grej. Man får studsa precis hur mycket man vill och studsa det är jag väldigt bra på ;)

Vi forsatte vår kväll med att överlista en selectamaskin, guida en visen finsk brandman och dansa vidare på Ambassadör. Märkligt val kan kanske tyckas. Men i det här fallet hade vi inget att säga till om. Det vara bara att glatt hänga med. Annie är annars grym på att få som hon vill :P Strax efter 3 provianterade vi på ett något hysteriskt McDonalds. Hamburgare för tredje dagen i rad för min del = inte helt okej! Sen promenerade vi som två små fiskpinnar ner till tunnelbanan för att åka hem. Hur vi tänkte där är något oklart. Nästa gång tror jag att vi tar en taxi 500m i stället för att vänta på tunnelbanan i 23 min. Det var det där med den personliga assistenten...

Trodde att jag skulle vakna med en elak träningsvärk. Den har inte riktigt infunnit sig än men antagligen kommer den som ett brev på posten i morgon.

Dagarna går så himla fort. Speciellt när man har kul. Jag har ju övat stenhårt på instruktionsvideon. Framförallt hade jag tänkt att vi skulle köra "Fiskaren och Gammelgäddan". Den tycker jag verkar ruskigt passande för morgondagens äventyr. Jag vill helst vara Gammelgäddan. Oki?

Annars så har jag varit ute och ridit på en bebishäst. Jättefin är han. Följsam och lydig trots att han bara 3. Jag har sån himla ridabstinens just nu så den där skritturen runt fälten var välbehövlig.

I onsdags kom jag mig äntligen för att ringa till Täby ang kortisonet och fångrisken. Tyvärr blir det inte någon myshelg på Mavvans land för oss :( Inte nästa helg iaf. Någon timme skulle det gå bra att beta men de rekomenderade inte att hon skulle vara ute en hel natt. Vi har fått ett preliminärt svar på blodprovet och tydligen så är lilla mulen inte allergisk mot något som finns utomhus. Däremot indikerar provet att hon kan vara allergisk mot husdammskvalster samt förrådskvalster. Hur pass mcket allergisk hon är mot dessa odjur får vi dock inte veta förens om ytterligare en vecka. Jag är ju inte någon veterinär men jag är lite osäker på om det verkligen kan vara allergi som ligger bakom huvudskakningarna. Om det inte är något speciellt med hennes allergi så borde kortisonet väl ha börjat verka nu men tyvärr märker jag ingen skillnad alls. I dag hade hon en riktigt jobbig dag och slog med huvudet mest hela tiden som vi var ute och promenerade. Det är så himla synd om henne. Oftast hjälper nätet något men i morgon kommer jag nog ha en del blåmärken efter hennes omilda kliande av mulen.

Som någon form av grädde på moset har jag fått ett brev av försäkringsbolaget där de säger att de inte kommer att ersätta några undersökningar av hennes skakningar förens man konstaterat att problemet är medicinskt relaterat. Skönt för dem att de bara kommer att behöva ersätta de undersökningar där vi hittade det faktiska problemet och inte alla andra som behövdes för att utesluta andra åkommor. Skönt för mig eftersom jag är gjord av pengar...

Lunch på taket idag med Jonas och Sara. Visst att det var soligt och varmt men inte kunde jag ana att jag skulle få vita märken på armarna ifrån mina plåster av att sitta där i 30min :P

Nu ska jag sova. Annie har hotat med en 12-timmars i morgon och då gäller det ju för pensionären att vara utsövd. Dessutom måste jag hinna med stallet och så innan jag ska vara i stan kl 15. Redan stressad! (Ja, jag har nog någon form av lätt aspberger)

Natti natti